Member Login

Lost your password?

Registration is closed

Sorry, you are not allowed to register by yourself on this site!


Att utnyttja eller att bli utnyttjad…

oktober 2nd, 2009 by lulu

Jag blir jämt utnyttjad. Det irriterar mig något enormt. Det är som om vissa människor ser det som sin rätt att utnyttja mig för att jag är snäll. Jag måste börja tuffa till mig.

 

Min syster ringde mig för en och en halv timma sedan. Hon behövde sin nyckel hem. Var hon har sin egen nyckel har jag ingen aning om. Hon skulle komma om en stund och hämta den. En stund för mig är kanske MAX 20 minuter. Nu har det gått 1½ timme. Men hon vet att jag inte ska någonstans. Hon frågade nämligen. Och då är det helt plötsligt helt okej att en stund blir en och en halv jäkla timma. Jävla kossa!

 

Dessutom bad jag henne lämna tillbaka lite grejer hon lånat av mig. Hon har mage att sucka och stöna. Jag blir så jädra irriterad. Låna inte saker om du inte kan lämna tillbaka dom, din kossa! Säger jag till henne en gång till så är jag fullt övertygad om att hon kommer bli förbannad och tycka att jag tjatar. Jag har sagt till två gånger nu, inräknat idag. Är det att tjata om saker hon lånade för över ett år sedan?? Tycker inte det!

 

Men som sagt – jag måste tuffa till mig. Jag är alldeles för snäll. Men hur fasen gör man? Jag har liksom inget självförtroende när det gäller att gräla. Jag blir stum och går till personangrepp. Skitfånigt… Men jag har liksom aldrig kunnat argumentera. Mitt självförtroende har varit så pissigt så länge… Men någon gång måste man väl börja träna kanske? Och varför inte med kossan som är min syster.

Följa blogg…

september 30th, 2009 by lulu

De blir fler och fler… Bloggarna alltså. Hur ska jag hinna med? Många bra, men många dåliga. Många nära och kära och många fåniga b-kändis-bloggar. Men alla vill jag följa. Tar tid…

 

Senaste fyndet. En bra kille som jag gillar skarpt. Är kanske lite för gammal för hans musik, men wtf… spelar väl ingen roll?? :) http://ilovelindblom.blogspot.com/

Väluppfostrat?

september 29th, 2009 by lulu

Jag blir så trött på människor ibland. Alltså människor på offentliga platser. Vill man gå förbi någon så säger man väl till? Nä! Tydligen inte. Man tränger sig istället förbi och knuffar undan personen som du vill förbi. Charmigt? Nej. Trevligt? Nej. Artigt? Nej. Har dessa människor inte någon uppfostran? Vad lärde dom sig av sina föräldrar egentligen? Att komma fram utan att bry sig om andra tydligen.

 

Hur svårt är det egentligen? Jag vågar mig på att säga: Inte ett jääääkla dugg!!! Man säger helt enkelt ”ursäkta mig” och människan man vill förbi flyttar mest troligt på sig. Svårt? Nope! Så??? VAD ÄR PROBLEMET??!!!

Dödlighet

september 28th, 2009 by lulu

Mina föräldrar är födda på 40-talet. När jag läser tidningen så ser jag mer och mer ofta hur det i dödsannonserna är just 40-talister som dör. Det skrämmer mig. Speciellt när jag har en mamma som röker så att det pyser ur öronen på henne och hon hostar så man tror att hon ska dö just där och då. Och speciellt då jag har en pappa som har haft cancer. Han är visserligen friskförklarad, men det vägrar han inse själv. Han gnäller gärna om att han minsann kan ha cancer utan att veta om det och dö när som helst. Och visst kan han det. Och det kan jag med. Och det kan vi alla. Men inte går jag och tänker på det och gnäller om det varje dag! Det är trist att höra sånt jämt. Och speciellt när det är ens egen förälder. Jag behöver inte bli påmind om deras dödlighet. Den dagen – den sorgen…


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu